Att leva för stunden är inte alltid positivt för de stundande stunderna.
Det är väldigt fint att ha någon i sin närhet som säger; "Allt kommer ordna sig". Väldigt fint.
Bra träning att ha brått till tåget med tonvis av packning (jag har träningsvärk och flås-trauman).
Ibland går det förbluffande fort att åka tåg.
Någons mamma kan påminna dig om väldigt, väldigt mycket, sådant som du försöker glömma.
Jag gillar hemma.
Nej, jag älskar hemma.
Nej, jag älskar hemma.
Hyacintlukt är trevligt. Det ska jag komma ihåg till jag blir stor och skaffar hus.
En fluga i taket kan föra ett välldans väsen för ingenting. Den kan tillochmed misstas för en lillebror i smygförsök. Lite pinsamt sådär. Att ropa någons namn ut i mörkret och inte få svar. Och det är svårt att skriva en bok. Så väldigt svårt. Inte för att jag håller på att skriva en bok eller så, jag bara insiktar detta.
Jaha, den var fast i spindelväv. Flugan. Den enes död den andres bröd. Här i mitt hyacintdoftande sovrum.