Hemma

Helgens insikter i urval:

Att leva för stunden är inte alltid positivt för de stundande stunderna.

Det är väldigt fint att ha någon i sin närhet som säger; "Allt kommer ordna sig". Väldigt fint.

Bra träning att ha brått till tåget med tonvis av packning (jag har träningsvärk och flås-trauman).

Ibland går det förbluffande fort att åka tåg.

Någons mamma kan påminna dig om väldigt, väldigt mycket, sådant som du försöker glömma.

Jag gillar hemma.
Nej, jag älskar hemma.

Hyacintlukt är trevligt. Det ska jag komma ihåg till jag blir stor och skaffar hus.

En fluga i taket kan föra ett välldans väsen för ingenting. Den kan tillochmed misstas för en lillebror i smygförsök. Lite pinsamt sådär. Att ropa någons namn ut i mörkret och inte få svar.

Och det är svårt att skriva en bok. Så väldigt svårt. Inte för att jag håller på att skriva en bok eller så, jag bara insiktar detta.

Jaha, den var fast i spindelväv. Flugan. Den enes död den andres bröd. Här i mitt hyacintdoftande sovrum.

Kanske en hund

Å jag vill också vara instängd i ett glashus i Malmö och dansa kebabdansen.

I elfte timmen

Den här tentaperioden (något melodramatiskt kanske att kalla det tentaperiod eftersom vi endast har en tenta men det jag menar är ändå perioden att plugga inför en tenta. Ofta en del "ledig" tid att disponera över.) har utvecklat sig till ganska mycket funderingar. Imorgon har vi frågestund. Jooo, jag har några frågor:

Varför är man trött fast man tagit sovmorgon tre dagar i sträck? Säg mig.

Vad är meningen med livet?

Varför tänker jag på vad som är meningen med livet?

Varför görs det inte lika roliga julkalendrar som Sunes jul nu för tiden? Eller lika gulliga som Mysteriet på Greveholm? (Meh skärpning nu svt!)

Vem kom på musiken? Liksom verkligen kom på? Och hur kommer det sig att man blir så glad av den? Vad är det liksom?

Varför kan jag inte crawla lika snyggt som Kate Winslet gör i filmen The Holliday? (Åh, min crawel-gud!)

Varför är det så roligt att lägga pärlplattor? Det känns som ett sådant förlegat nöje. Verkligen inte mycket som händer. Kan man få cash för det eller?

Jag hoppas de har lite bra svar o komma me. Annars...

Schoopp, tenta på lörda'!

Guten morgen? Nein.

Vaknade med en obehaglig känsla från en konstig dröm klockan 08.10.
Har noll minne av att alarmet ringde eller att jag stängt av det.
Föreläsning klockan 08.30.
Hann inte äta det viktigaste målet på dagen.
Höll på att halka ihjäl mig på väg till universitetet.
Min bästa bläckpenna tog slut MITT UNDER viktigt anteckningsbehov!
Någon kastade bort min reservbläckpenna för att vara rolig.
Det var inte roligt.

Men penn-situationen löste sig till slut och jag fattade något idag och det är bra.
Ganska bra.

Reflektion

Sidospår, sidospår. Alla dessa sidospår! Förstör fokuseringen av mina inlägg, ursäkta om det är förvirrande men är det viktigt så är det väl (usch vad jag ogillar det uttrycket egentligen... Är det så är det väl!). Ja, ibland så är det ju så upplagt för ett smaskigt sidospår. Eller mitt behov av att få ur mig något, någon detalj, väldigt stort att jag måste ta chansen. Den kanske inte kommer igen. Det är kanske liftarens-guide-till-galaxen-syndromet som det heter? Eller nä, på den nivån är jag nog inte än.

Nu när jag tänker efter så gillar jag själv egentligen inte föreläsare som tar massa sidospår hela tiden och inte håller sig till saken (den man är där för att tillgodogöra sig) så att man tillslut blir alldeles förvirrad och besviken. Men i och för sig kan en del sidospår liksom lyfta hela föreläsningen.

Ja, i alla fall. Min blogg är inte en föreläsning. Att bli förvirrad är kanske en risk du får ta om du läser här. Men du ska veta att jag gör mitt yttersta för att kommunicera så ibland kan det kanske vara värt att läsa saker en andra gång alternativt komma med en synpunkt (KOMMENTERA). Alla mina sidospår är angelägna. Enligt mig :)

Min värld blev just tusen gånger vackrare

Lite suddig blev den tyvärr också när jag försökte fånga den på bild. Inte lätt det där. Men jag övar lite smått (med och utan blixt, föredrar utan) och grämer mig över att människan (jag) är en sådan darrig och ostadig varelse. The true meaning of blixtstilla har kommit till mig! Ja, alldeles nyss fattade jag verkligen verkliga innebörden av ordet (bokstavligt talat eller ska man säga bildligt?).

Hm, intressant det där att man kan ta ord för givet så länge. Liksom man har hört ett ord och använt det tusentalstals gånger men egentligen kanske aldrig fattat vad uttrycket härstammat från fast det ofta är så tydligt i självaste ordet. Och varje gång blir jag så glad över språkets enkla logik.

Torsdagstankar

Foreign accent syndrome (kolla in detta här och här) är en mycket lustig åkomma med ett väldigt, väldigt roligt namn, enligt mig. Alltså jag kom inte på namnet, det är väldigt mycket vetenskapligt bestämt tydligen, men jag vill tillägga att det också är ett väldigt roligt namn på en åkomma och åkomman i sig självt är också sjukt kul!

Ja, om du helt plötsligt, till exempel efter en stroke börjar lägga till med en främmande accent du aldrig tidigare haft någon koppling till så kanske det är så att du drabbats av foregin accent syndrome. Jag visste inte att det fanns ett namn på detta fenomen (ja, eller att fenomenet fanns som sjukdom) men faktum är att jag själv faktiskt "drabbas" väldigt sporadiskt av detta.

En del kanske skulle säga att jag gör mig till men i ärlighetens namn så kan det i många fall vara väldigt svårt för mig att sluta prata med den för tillfället främmande accenten och det är inte sällan att mitt tal också skiftar mellan accenter.

När detta kommer över mig är det så svårt att hejda att det även ibland går ut över min egen hälsa (och då kan man väl kalla det sjukligt va?) genom att det troligtvis har en viss påverkan på mina framtidsutsikter i vissa sociala sammanhang. Det känns befriande att veta att det faktiskt finns fler där ute med samma åkomma och att man nu äntligen kan bli diagnostiserad!

Nämen okej, för att bli lite allvarlig nu... Jag har vad jag vet inte fått en stroke. Jag snackar om det grundläggande behovet av att FLIPPA UT! Släppa på hämningarna! Vara någon annan karaktär och liksom bara flumma loss! Jag gillar det. Det räcker ibland med att lägga till med en accent. Skulle önska att fler ville spela med lite då och då. Hos mig har det yttrat sig som oftast genom vresig skånsk tant-imitation eller brittisk, typ a-la-Jane-Austen-karaktär och även polsk/rysk vetenskapskvinna. Önskar ibland att det fanns fler forum för sånt här. Fler chanser. att få släppa loss. Fler maskeradpartyn eller nåt, där man kan gå the whole way liksom. Kanske borde skola om till teaterfröken snart... Well, well. Time will tell.

Men just nu är det "Essentials of Exercise Physiology" third edition som gäller för mig. Jomen (som Oldsberg brukar säga. HELA tiden. Eller ofta iaf). Men plugget är inte ett sånt tvärkast som ni kanske tror he,he, utan när det gäller tentapåläsning så yttrar sig ofta åkomman genom en hel del högläsning av kurslitteratur för mig själv med alla dess slags accenter. Pluggandet blir så mycket roligare då. Hm, är det lika med oeffektivare? Vet inte och vill inte veta! Ja, man får ta till lite knep för att sätta guldkant på studenttillvaron.

Å så du har en sån där, vad heter det nu.. pilatesboll va?

- Jaa, just precis. Jag har faktiskt en sån. Den är jättebra. Jag använder den väldigt ofta. Väldigt ofta faktiskt.

Sändburgs

Jo, upptäckte korten från helgen på min NORMALA familj.

Den treögda lillasystern. Ser allt du inte vill att hon ska se. Med läskigt likgiltig observationism.

Lillebror kanske ger sken av att vara snäll men innerst inne är han skadeglad och ond. Väldigt ond. Om blickar kunde döda... Vad gäller mor har hon alltid haft den där förskräckta minen. Som om hon sett ett spöke. (konstpaus)

Denna familjemedlem lystrar inte till något namn så vi kallar honom bara för emo-ungen. Det är inte ketchup ni ser på tallriken.

Minstingen har utvecklat en passion för att tortera frukt. Här ser vi henne göra tusen-nålar-tricket på en stackars citrus och hon njuter.

Om ni undrar över den grälla vaxduken så kan jag meddela att det är en så kallad hypnosduk. Om man tittar på den för länge blir man yr och lika medgörlig som en zombie. Mors trick för att få oss att slava i köket när vi kommer hem, vilket vi självklart aldrig går på men en och annan utomstående gör det emellanåt. Hehe.

And it goes opera

Har tänkt på en sak. Kan operasångare sjunga vanligt? Gör de det någon gång? Hur låter det? Jag skulle vilja höra. Är det ansträngande för dem och råkar de ofta glida in på operasoundet av gammal vana?

Det finns ett litet operahål i mitt hjärta men det här är det totalt värsta jag hört! Pinsamt Rumänien!

Giddyap!

Den helgjutna bäbismagen är tillbaka! Jag har ätit pepparkakor, nonstop, pepparkakor garnerade med nonstop och kristyr, juleskum och popcorn denna helg. Även några (många) clementiner emellanåt. Allt sköljdes ner med glögg och lite julmust. Ja, lyxigt vettni. Och stämningsfullt har det varit. Med pompiga och poppiga julsånger i örat. Riktigt adventsfirande kan man säga! Duktigt va?

Nu senast idag var det storslagna och även världskända röster (opera, gospel och körsång) live (!) på stortorget här i stan. Tillochmed Anders Jacobsson var där. Men han sjöng inte så mycket utan skrattade mest.

Det enda misslyckade med helgen är väl osthyvelolyckan. Den verkade obetydelsefull till en början men nu, ett dygn i efterhand har jag fått lite svårt att böja vänster pekfinger och när jag skriver här på tangenterna undviker jag att använda fingret för att det smärtar. Ja, det sägs ju att de värsta olyckorna händer i hemmet. Eller var det de flesta? De allra dummaste skulle jag vilja säga!

Nu följer lite visuals från pepparkaksbaken. BakEN - för jag var med på två i helgen!

Lite gröna grejer

Min tunga har förbränt sig på te idag OCH igår. Te. Detta olycksaliga, echaufferade och alldeles, alldeles... underbara. Nu har jag Darjeeling fair trade på hyllan. Darjeeling. How delightful!

I en värld av smulor

Mitt hem är i behov av en dammsugning. Och sortering av diverse högar. Det enda positiva med mitt hem just nu är att det inte finns någon disk. I princip.

Apropå det första. Har du träffat the vacuum kid Hur kommer det sig att vissa barn utvecklar så udda intressen? Hur går det till?

Tummen upp för

-> gymnastik med femmor och sjuor
-> riktiga pianon med klang och pedal
-> alla juleljus
-> julkalendern
-> vänner + film + fika
-> gsus
-> trevligt sällskap på pakethållaren
-> äppeljuice

Typ min dag i miniformat. En bra dag. Simple as that!

Lyckokaka

Your eyes will soon be sparking, keep them open.

Adventsångest kanske

Den här helgen har ärligt talat varit fruktansvärt oproduktiv. Speciellt med tanke på alla oplanerade planer (åka hem till byn, pepparkaksbak, Mariebergsbesök på cykel, simma, pärlplatta - köpa pärlor först, gå på välgörenhetskonsert för att nämna några) jag ändå hade men som inte blev något av. Om man nu kan skriva oplanerade planer men så menar jag i alla fall. Men klart man kan för jag gjorde det ju nyss. Jahahahohohaha. Jag känner för att flippa ut här men tror jag ska hålla mig ett tag till. ETT TAG TILL STOR FET PUNKT

Det blev mest morotskaksätande, bjudande på det samma unt film de senaste dygnen. Disney, disney, disney. Ah, det är bra grejjer alltså. Jo, lite text i PM-dokumentet också men jag har ju svårt att inte slutspurta när det gäller sånt (hm, bra vinkel att se det ifrån tycker jag för det låter ju som att jag är ganska bra då?). Även litet försök till att skapa århundradets bästa syntlåt styrdes upp men det mynnade bland annat ut till frustration över att inte komma på hur den där kändaste bröllopsmarschen går, tv-spelskänslor och psalmsjungande.

Kom för en stund sedan fram till att grejen första advent oerhört obemärkt passerat mig idag. Jag kände mig tillochmed nästan lite förbisedd! Som att skulden inte helt och fullt ligger på mig själv och min oförmåga att gå julstämningen till mötes då jag typ suttit inne hela helgen, varken tänt ljus eller lyssnat på någon julsång eller ens tagit tag i något för att skapa julkänslor här. Tragiskt men sant! Får lite dåligt samvete nästan. Speciellt då vissa vänner verkligen sett fram emot (inte kunnat hålla fingrarna borta ifrån :) allt detta juliga pyntandet som denna speciella söndag öppnar dörrarna för och jag bara... sviker, eller nåt.

Har kommit så långt att jag funderat över var mitt julpynt är (källarförrådet i grannhuset i en låda längst in där jag inte kollat på länge? Hemma i byn? På båda ställena? Om hemma ingen idé att leta här då, för stor och jobbig besvikelse av att leta och inte hitta då man antagligen blivit väldigt, väldigt sugen på att hitta kan infinna sig. Ringa hem och be person leta bland mina lådor där så jag vet vad jag har där och inte här? Tråkig, jobbig tjänst att be som jag allt för ofta redan bett om vad gäller andra sakers placering. Mycket bättre att leta själv när man är där men nu är jag här. Först leta här ändå och sedan ringa hem ändå? Äh, orka! Allt är en enda ond cirkel. Du ser!). Men jag lovar att bättra mig till andra advent. På heder och samvete! Har redan bokat in ett lussebullsbak i veckan. Även hemresa till helgen är bestämd och då ska jag baka något juligt med systrarna och fiska med mig något lysande pynt att placera i fönstret här. Ja, inte så pjåkigt ändå.

Mitt i all adventsångest kommer lillasyster till undsättning då hon ringer och säger "Hej, jag saknar dig" och "Hej" från andra systern samt adventshälsningar (ja, adventshälsningar hette det!) och "jag tycker om dig" från pappa och då blev jag genast lite advents-gladare. Jag har världens bästa småsystrar och pappa!

Blev visst inget mer utflippande i detta inlägg. Eller. Lägg ägg. Hahahaa. Det är kul.

Tänk va glad man kan bli för ingenting

Den här bilden gjorde mig så himla glad idag och jag vet inte exakt varför.

Vad vill du ha?

Vad vill DU ha här i livet? Så himla jobbig fråga. Och varje gång jag ser "The notebook" grinar jag som en barnunge. Suck. Trodde inte att jag var så vilse i livet. Kommer man alltid att vara det?

Morotskaka!

Alright baby! I't's a carrotcake! Wham! Den godaste, finaste och bästaste jag någonsin bakat! Den första jag bakat! Den 1:a i ordningen that is. För ja, det kommer mera. Det finns många fler recept där ute som ännu inte blivit bakade och smakade av mig. Nötter till exempel! Jag måste ha i lite nötter nästa gång känner jag. Och hur får man själva kakan att bli sådär extra saftig och lite seg? Återstår att se. Recept-tips välkomnas! Men denna blev fiiin alltså.

Ditt hår kommer att tacka dig!

Bonde söker fru tog slut för fort som vanligt. Hur mycket gillar jag det? Varför gillar jag det? Vet inte om jag vill gilla det så mycket. Så himla bra är det väl inte intalar jag mig själv. Nej. I vilket fall som helst gillar jag det! Det får mig att komma ihåg att stadsmiljö inte har så mycket att komma med, egentligen. Jag gillar landet. Och människor. Människor! Hur de samspelar, reagerar och tänker. Kanske det är en vettig orsak. Man vill ju också så gärna att de ska få leva happily ever after. De där stackars ensamma bönderna.

Apropå oerhört patetiska reklamfraser och sånt. Mitt hår kommer att tacka mig. Jaha. Om jag färgar håret med wella-ella-what-ever undrar jag ungefär vad jag kan förvänta mig som tack. Jag hoppas på fårskinnstofflor. Det skulle va bra. Och hur många julskivor finns det inte som heter "En helt ny jul"? Vad vet jag egentligen, kanske inte så många men det låter som att det finns det. En HELT NY jul!!! Ja, men det är ju fantastiskt!

I Tybble smälter man till döds

"His eyes were oh so blue.
Didn't wear shoes.
They put him away for all to see.
'Cause they were afraid of what he could be.
But he was the same as you and me."

Här är Tybblegatans egna snowman. Tyvärr finns han inte med oss längre då plusgraderna tog hans liv tidigare idag. Jag kommer alltid att komma ihåg honom som den snea och glada snögubben han var trots att han tappat näsan som till synes bestod av en halv banan.

Go'k-k-k-k-kväll

Idag bowlade jag. Och åt mat ute! Det var en sjuhärdeles tisdagsaktivitet må jag säga. Med minst sagt trevligt sällskap. Det var en kall kväll så jag cyklade hem i en väldig fart. När jag var femtio meter från porten började jag leta efter mina nycklar. De fanns inte i någon ficka, väska eller cykelkorg. Lite panik. Kom att tänka på att jag vid ett tillfälle efter att ha låst upp cykeln utanför bowling-huset tappade nycklarna och inte tog upp dem direkt för att jag var mitt uppe i att prata och tog jag upp dem överhuvudtaget? Min slutsats blev snabbt nej. Antagligen ligger de där på marken någonstans. En jobbig insikt eftersom det tar tjugo minuter att cykla tillbaka och det var sent och sibiriskt kallt! Det enda jag kunde göra var att vända in till stan igen och granska marken utanför bowlingen där vi stått och hängt vid cyklarna och pratat. Väl där hittar jag inga nycklar. Mer panik. Käre gode gud. Tar tag i min väska och hör ett klirr. Ett nyckel-klirr! Do-oh. Nycklarna ligger i botten.

Är jag den mest korkade människan i världen som inte letar igenom väskan ordentligt innan jag beger mig ut i svinkalla natten på nyckeljakt? Och suger min grammatik i detta inlägg? Ja, ja,ja och ja. Nu har istapparna i mina strumpor börjat förvandla sig tillbaka till tår. Det gör ont att tina.

Ruter

Fin eftermiddag idag.

Jag har bestämt mig

för att cykla idag. Termobrallor på. Det snöar!

Update:

Så här übertrist såg morgonen ut på kort. Lastbilen som råkade köra förbi precis när jag knäppte blev pricken över i:et. Lastbilar har alltid en förmåga att få mig på dåligt humör med sitt obehagliga avgasluktande brummande.

Men tro inte att jag helt ogillar snöoväder (inget annat sagt om lastbilar däremot). Det positiva med det är ju att det för med sig snö! Jag fullkomligt älskar vita vägar och snöbelagda ting! Jag gillar snön. Den är vit. Den är fin. Den är mjuk. Den är rolig. Den är mysig och den är snö!

Oj jag åker igenom en tunnel nu schhhruuuzzz sprak sprak

Vem sa att gult va fult?

May my words walk you home safe and sound

Det är så mörkt nu. Dagens väder har gjort mig bedrövad. Måndagen var så underbart fin. Solen sken från första början. Den envisades med att tåra min ögon när jag väntade på bussen. Då var det ganska jobbigt men idag saknar jag det jättemycket. Igår när jag satt på bussen hem genom närkelandskapet lyste solen med sina sista guldiga kvällsstrålar. Jag har aldrig sett de bruna, plöjda åkrarna så vackra förut. Å ni skulle sett. Bruna, plöjda åkrar har fått en helt ny innebörd för mig nu. Busschauffören kisade och fällde ner solskyddet men jag njöt.

Idag. Atmosfären består av en enda kall, blöt och grådisig sörja.

Promenerade en bit ikväll. Det var tvunget. Höll på att kvävas av obehag av fortfarande okänd grannes rökdofter. Kvällsuteluften var i jämförelse underbar. Nu mår jag lite bättre.

Mina öron har hetsätit en låt i tre dagar nu. Den har gått på repeat minst tjugo gånger varje kväll. Det är sant. Så fort den tar slut tar känslan jag får av den också slut och det vill jag inte. Känner mig lite smått drogad faktiskt. Jag är lättpåverkad. Blir nästan grinig för den är så fin. Ja, jag är lättpåverkad. Texten. Soundet. Tempot. Dialekten. Namnet. Vackert. Geraldine. Jag tror jag ska gifta mig med en skotte i framtiden. Eller åtminstone bli kompis med en. En som sjunger "Aj will bii the aingel on yåår schouldöe".

Ville bara säga

Att helgen var ganska fantastisk (!). Sååå helgdäst man kan va! Måste blunda snart. Men... vill ändå liksom giva något. Citat från filmen jag senast såg:

"If you ever raise kids, never tell them they're smart. They'll never study."

"You shouldn't wear pink."

"-Coffee?
-No thanks.
-Wanna die?"

Från My Sassy Girl. Se den! Koreansk fiiin humor.

To the S, to the T, to the H, L, M you'll see

Wuhu! Jag var där. SÅ trevligt namn. Stället hade dock inte mycket till berg av hallon att bjuda på må jag säga. INGA för att vara exakt. Detta var en STOR besvikelse men deras outlet med det fantastiskt säljande namnet som ni ser nedan och det mycket billiga och smaskiga snasket ifrån en kombinerad leksaks- och godisaffär gottgjorde det. En del.

Who dares to shop?? Mwu-ha-ha-ha-ha-haaaaaaa!

Romantik

Vardagens bräckliga tillvaro

Mää. Dåliga nyheter.

Idag fick jag hål i strumpan. En bra strumpa dessutom. Vad gäller färg, framförallt färg (mörklila), och passform. Skulle inte kalla det en favoritstrumpa precis men en av dem som tillhör mycket-bra-strumpor-högen av strumpor. Hade hellre förlorat en från inte-så-snygga-men-funkar-drösen eller obekväma-tubsockor-jag-fått-av-mormor-som-typ-aldrig-används-packet. Att det senaste inte inträffade kan, hm, kanske bero på just det att de typ aldrig används. Sicken otur.

Jag har efter inspekterande bestämt mig för att inte laga hålet eftersom det dels känns som tidsslöseri då strumpan redan är nött på ett flertal andra utsatta områden och säkerligen snart i samband med användning frambringar fler hål OCH dels är det tråkigt (kanske pga dagens mood).

Nej, den är bortom all räddning nu, strumpan. I alla fall som strumpa. Kanske den återuppstår som något annat i framtiden. Till exempel öronmuff. Fråga mig inte hur det skulle gå till men jag skulle bli glad över ett par. Möjligtvis lila.

Dessutom. Min äkta och enda melaminplastskål från typ 60-talet sprack idag! Jag vet inte ens hur det gick till! Ena sekunden var den hur hel som helst och hade jordnötsringarsmulor i sig som inte läckte ut och andra sekunden stod den i diskhon och var sprucken när jag skulle börja diska den.

Skålen är jätteorange och först tyckte jag inte alls om det men med åren har den liksom växt till sig känslomässigt för mig och ja, såå nedrans typiskt att den skulle gå sönder just nu när jag börjat gilla den så mycket (vilket jag typ kom fram till idag) och kanske just gillar den för att jag inte gillade den från början utan att det var som en process att komma dit eller hit kanske man ska säga, vilket gjorde det starkare, mer värdefullt på något sätt, hela alltet, något, eehh... Korta meningar och jag verkar visst svårt. Isberg, isberg! Sallad? Nej!

Ja, i alla fall. Jag kommer inte ihåg exakt var ifrån skålen härstammar men från "hemma" någonstans. Mammas kök alternativt mormors eller någon annan släktings kök. Det kändes fint. Nu har jag börjat fantisera om hur idylliskt det skulle vara att fått haft den där skålen hela livet. Så hemtrevlig tanke på något sätt. Så tänkte jag inte innan den sprack. Man vet helt enkelt inte vad man har förrän man förlorar det. Du jobbiga insikt.

En ordvits m.m.

very bad hairday idag

Klagade lite häromdagen över att mitt liv känns allmänt oinspirerande och fattigt just nu. Fattigt vad gäller kultur, kreativitet och estetik och alla sådana där härligt roliga saker. Men se så snabbt vardagen kan gira till med en liten tschhhhht-sladd om man bara håller ögonen öppna och bestämmer sig för att ändra på det. Jo, för senast igår stötte jag på den här hemsidan där man hittar bilder på coola konstnärligheter som den ovan. Tänk om man fick ha hårdagar som liknade det där. Wuuuuuhaaa!

Dessutom(!!!), detta är den huvudsakligaste punkten, har jag idag bokat in besök i Stockholm till helgen hos Hannis. Vi ska glassa runt på konferens med massa kreativa människor och konstnärssjälar och lära oss folklig sång. Splendid plans I say!

Klick! Nagellackspremiär

Toaletten spegeln.
Jag har stirrat färdigt på den.
O vem blir inte ful i sextiowattsljus?

Man ska tydligen ta kort på sig själv och sin kamera när man har en och jag är inte den som är den. Eller äh, mest för att jag gillar mitt badrum och fjortissånger. Och nagellack, ibland.

Oh holy sunday!

Dagens visa: Jesus is a friend of mine.

The one with a bottle beeing abducted

Igårkväll var jag hos Märta för att äta scones och leka charader. Låter det inte gemytligt så säg! Behöver jag säga att vi drack te och åt pepparkakor också? Som den fotoamatör jag så obviously är (standardfrasen på frågor om min kamera är "ehh, jag har inte kommit till den delan av instruktionsboken än...") blev det inte många bilder av god kvalité på de nämnda aktiviteterna. Typ inga! Men kameraminnet överraskade mig dock med andra motiv vilka blev en bildserie som tagen från the X-files. Tänk dig det här med de rätta ljudeffekterna...

Misstänker att Marcus är den skyldige till detta besynnerliga fenomen. Jag säger bara: awesome dude och ölschampo?

it's a cold and it's a broken hallelujah

Speciellt cold! Jag har huttrat mest hela eftermiddagen :(
Dagens väggbonad:

(Fårskinnstofflor är inte heller dumt).

Som i en dimma!

Lyllos ni som hade höstlov. Det skulle varit skönt med en veckas kravlös ledighet. Inte bara skönt utan rent superlyxigt faktiskt.

Men å andra sidan får jag ju höstlov arbetslivet ut med mitt yrkesval. Därför jag ville bli lärare. Alla loven ni vet! Och för de feta avgångsvederlagen. Kan det bli bättre?

Joo, kanske om alla barn i skolan vore lite snällare lite oftare. Då skulle mitt känsloliv inte vara en sådan bergodalbana utan kanske rent utav stabilt under praktikperioderna. Blame it on the kids! Okej kanske inte bara deras fel men idag var i alla fall en BRA dag tack vare the kids. I love kids! Nä, det va nog att ta i. Jag tror jag gör det ibland.

Äh, nu ska jag dra till G-viks-poolen o crawla lite. Swim it magistern, swim it!

tiiisdah

Fråga: varför fullkomligt stinker det fisk i vår trappuppgång?

Dagens roligaste: när jag skulle bromsa för en fotgängare som plötsligt dök upp och ville korsa min cykelbana råkade jag sladda till med bakhjulet så att det verkligen lät. Tschhht! Han log mot mig. Jag kände mig supercool B-)

Dagens soundtrack: I want you sooo bääd

Dagens oemotståndligaste:

en sån sööötis, vill bjuda hem dig på midda.

Det är över nu-uuu-uuu-uu

Examinationspaniken har lagt sig. Den hade emellertid ett litet dock välbehövt och mycket uppskattat uppehåll mellan fredag eftermiddag och söndag morgon men nu kan jag säga att den helt är över. Utan minsta möjliga marginal som vanligt. En mycket obekväm ovana när jag tänker efter och synd att mitt intellekt inte motsvarar en Pavlovhunds i dessa lägen men men vad kan jag säga, jag är smartare än en hund, hm, eller inte men men bara för att säga något för att avsluta denna redan allt för långa mening. Hemingway var det ja.

Denna gången kom jag kom undan med en fläskläpp, ett klippsår i vänster långfinger, relativt grovt underskott av sömn samt blåsa på ena lilltån förorsakat av de kanske mest otippat stelaste skorna i världshistorien (så besviken!). Sömnbristen är inget sällsynt fenomen men det andra hör till ovanligheterna kan jag säga. Ändå relativt smärtfritt då det ur rörelsemässig synpunkt kunde varit värre, till exempel en stukad fot eller ett överansträngt knä. Jag lider med dem som känner sig träffade :(

Tedrickande och roliga stunder med en viss gräsand har dämpat mina krämpor och ikväll ska jag återhämta mig med CSI, eventuellt även popcorn. Ah, sen dags att börja fifilura (ja, för det blir mycket tänk nu - översätta teori till praktik) på nästa pärs. Fem veckors verksamhetsförlagd utbildning i en sprillans ny gympasal med högstadieklasser och ett fotbollsfreak till mentor vars namn, hm, jag måste öva på det. Hur ska det gå??

Tänk hårdkokt och isbergig

Det börjar bli för mycket ord här. Fy. I kropp-rapporten också. Misstolka inte, jag gillar ord men det är skillnad på ord och ORD. Ord! Jag skulle vilja vara lite mer aforistisk och knusslig med mina ord. Less is more. Hemingway-koncis. Hur blir man så nån tro? Ska försöka skola mig med "Och solen har sin gång" som jag nu har till låns. För med kurslitteratur funkar det inte.

what happ-end?

Ibland vaknar man och känner sig inte så spigg. Opigg alltså. Inte som ett spigg. Åt korv med bröd igår och den väldigt lyckliga konsekvensen av det är att det då finns färska korvbröd till frukost. Y u m m i. Jag ÄR en sann frukostmänniska. Scrambled eggs, korvbröd och te - min räddning. Hur kunde mjöl och vatten bli så gott och saftigt förresten? Emulgeringsmedlets magiska egenskaper? För att det är "bakat med kärlek"? Jo, det måste det va. Löööv makes everything bättre. Nu kommer lite visuella ögonblick från helgen.

Jag klädde upp mig till benrangel och gick på fest. Min sköldpaddskompis (eller gräsand som är hennes nya klockrena nick) var här och vi har haft det jovialiskt minst sagt :) Hon var en söt häxa.

seriöst skelettkostymbygge

expresstorkning med hårtork

Wham! Åt en av de godaste morotskakorna någonsin på Bells coffee

träffade en otroligt vacker hund på Örebros gator


bilarna från Tybblebron. Lovely lights!