Främling

Det är en sak jag måste berätta. Jag har gått och tänkt på en sak denna vecka. I lördags vaknade jag av okänd anledning klockan 05.28. Gick upp en sväng och fick se en person med ryggsäck snedda över gräsplanen utanför mitt fönster. Min första tanke var: Intressant. Min andra:

Det är en partyprisse på väg hem. (Det är ju lördagmorgon).

Med ryggsäck...?

Är det någon som ska ta en tidig buss, ut och resa?

Å, är det någon som gör en Christopher McCandless (han som filmen Into the wild handlar om) och tröttnat på den här världens förväntningar och ger sig ut för att bara leva! Å, det hoppas jag på...

Eller bara ett tidningsbud?

Med tidningarna i en ryggsäck...?

Någon på väg till jobbet? (Fy, va trist då).

Det såg ut som en man men jag är inte säker på saken. Funderade vidare på om jag skulle ställa klockan runt 05.25 och gå upp denna tid några morgnar i rad för att se om samma person passerade utanför fönstret. Om denne gjorde det skulle jag ju med ganska stor säkerhet kunna utesluta några av förslagen ovan. Men det bidde inget utav det. Rann ut i sanden som man säger.

Den här frågan kommer väl troligtvis aldrig att bli besvarad. Men ibland då så sätter vetgirigheten bara in och jag blir lite smått nitisk. Börjar tänka ut lösningar på hur jag ska kunna få reda på den stora "SANNINGEN" om saker och ting. Ja, eller i alla fall det som verkar mer eller mindre troligt. Är det inte en lustfylld tanke att man med lite möda faktiskt kan tänka ut saker och ting? Liksom ta sig an att nysta upp små mysterier bara för uppnystandets möjlighets skull.

Dessa funderingar slutar dock ofta med att jag upptäcker hur korkad jag är (till exempel misslyckas med att snabbt se vissa uppenbara samband med mera). Men jag kan ta det. Jag ser det från den ljusa sidan. Känns skönt att man i alla fall är så pass smart att man kan tänka ut att man är dum. Även om det tar sin lilla tid. Man ska ju tänka positivt.

Dessa funderingar är emellertid frustrerande för jag börjar föra en inre kamp om att jag så gärna vill fundera klart på saker, försöka hitta lösningen, svaret men att jag egentligen har eller åtminstone bör ha bättre saker för mig. Men om denna fundering eller detta mysterium och vad det nu kan vara är ur världen så kan ju ägnandet åt andra saker säkert bli mer kvalitativt... Eh, vart ville jag komma med det här?

Jo, om DU, möjligtvis man, den sjunde februari, tillnärmelsevis klockan 05.28, med ryggsäck sneddade i lugnt promenadtempo över gräsmattan utanför ett utav de mest aprikosaste studentkorridorshusen i Tybble - ge dig till känna! Vad hade du där att göra mitt i natten? Eller mer morgonen men ändå! Vad skulle du med ryggsäcken till? Vem är du? Kommentera här tack. (Och jag är medveten om att chansen till detta jättenärmast är obefintlig men ÄNDÅN)

Ja, det var bara det.