Bonde söker fru tog slut för fort som vanligt. Hur mycket gillar jag det? Varför gillar jag det? Vet inte om jag vill gilla det så mycket. Så himla bra är det väl inte intalar jag mig själv. Nej. I vilket fall som helst gillar jag det! Det får mig att komma ihåg att stadsmiljö inte har så mycket att komma med, egentligen. Jag gillar landet. Och människor. Människor! Hur de samspelar, reagerar och tänker. Kanske det är en vettig orsak. Man vill ju också så gärna att de ska få leva happily ever after. De där stackars ensamma bönderna. Apropå oerhört patetiska reklamfraser och sånt. Mitt hår kommer att tacka mig. Jaha. Om jag färgar håret med wella-ella-what-ever undrar jag ungefär vad jag kan förvänta mig som tack. Jag hoppas på fårskinnstofflor. Det skulle va bra. Och hur många julskivor finns det inte som heter "En helt ny jul"? Vad vet jag egentligen, kanske inte så många men det låter som att det finns det. En HELT NY jul!!! Ja, men det är ju fantastiskt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Haha, jag skulle också väldans gärna få ett tack av mitt hår. Kanske skulle en digitalkamera vara ngt?! man kan ju då fota hårets utveckling =) haha, härliga reklam!
Skicka en kommentar